Sorg
Jag en stor sorg och ångest över min situation. På dagarna när mina föräldrar, familj och vänner var och hälsade på så var det hållbart. Men på kvällarna när alla gått hem och det släcktes ner var det som om någon körde en kniv in i magen. Denna känsla övergick i en form av ångest. Den känslan är så otäck att jag bara slukades av den. Ensamhet, räddsla för hur det skulle bli. En känsla av rädsla för hur det kommer bli. Kommer jag kunna åka skidor, rida mina kära hästar och Jogga. Inte minst hur kommer det bli när jag är gammal?
Just nu vet vi inte så mycket, det tar upp till 1 år innan skadorna läkt.
Ett verktyg som jag tog mig till när jag efter 3 veckor hamnade på Rehab Stockholm var att Välja hur jag skulle ta dagen. Jag kände att sorgen tog så stor plats så jag hade svårt att orka träna som är livsviktigt under Rehab.
Jag satte upp regler för mig själv.
Regel 1
Att få gråta två gånger om dagen. Ibland hysteriskt hulkande och ibland lite söta film tårar (sådana som de vackra skådespelarna kan göra på film). Det kanske inte var så vanligt utan stora hulkandet tog mest plats.
Verktyg
Att välja sin känsla.
Ta min sorg tex. Jag väljer att gå in i den och vara i känslan så mycket jag orkar och behöver. Sedan väljer jag att går ur den känslan och bestämma mig att jag inte är ledsen igen.
Detta hjälper dig av avidentifiera känslan för att kunna gå vidare. Och göra det som du måste ta itur med härnäst.
Det är inte lätt men detta är som allt annat man inte är bra på TRÄNA!
Idag har jag tränat och jobbat med min balans och för att kunna ha styrkan att orka stå på mina ben. Alla små muskler i bäckenet måste tränas upp så det blir stabild.
Jag körde Crosstrainer i 10 minuter och Stakmaskin i 5 minuter. Stakmaskinen är fantastiskt eftersom du jobbar både med mage och rygg. Körde styrkemaskiner både fram och baksida lår. Känner mig nöjd!
